Vandring dag 5

Vi vaknar efter en god natts sömn till regnets jämna trummande på taket. Träningsvärken har börjat att avta något. Vi går ner och käkar frukost i matsalen. vis av erfarenheten ifrån Kölnresan hälsar vi med ett tydligt "Guten Morgen" när vi går in i matsalen. Det är några till par som sitter där. Matsalen är i trä, med vävda 70-talsgardiner och träsniderier. Tradionell frukost där jag lyckas hitta lite youghurt som inte är dundersöt! På buffébordet står också någon slags blandning av äpple, konserverad frukt, havregryn och björnbär - det heter något speciellt och jag fattar de som att det är någon slags müsli. Gott i youghurten!

Vi hör oss för om vädret och det verkar inte vara på väg att spricka upp och vi bestämmer oss för att stanna en natt till. Efter frukosten går vi tillbaka upp till rummet och jag slocknar direkt. När jag vaknar vid ca. 12.00 (!) regnar det fortfarande. R läser "Fienden inom oss" som han släpar med sig i packningen. Tack och lov var det en pocket! Vi hänger lite på rummet och bestämmer oss sen för att gå ner till byn för att fika på något Bäckerei. Det är grym lutning ner till byn och det känns i benen. Regnvattnet rinner i små bäckar och det dröjer inte många minuter innan sandalerna är genomblöta.

Väl nere i byn inser vi att måndagar är rumsuthyrarnas söndag, dessutom är Baad en fruktansvärd håla - ca. 30 hus. Inget café är öppet. Vi står villrådiga i regnet ett tag men smiter till slut in på vad som verkar vara en pub. Där är det bra med folk och vi käkar lite lunch. Jag äter en god korv- och potatissoppa medan R tar en bratwurst på en torr brödskiva med stark senap! Gissa om jag var vinnaren! Vi delar på en bägare glass och pratar med ett sällskap med några äldre som satt sig vid vårt bord. Vi frågar de vad Spätzle är? Vi har sett det på en massa menyer och de förklarar att det är någon slags äggpasta i små bitar. ...om vi förstod rätt.

Efter lunchen går vi tillbaka uppför den långa backen och tillbaka till rummet. Jag somnar igen och vaknar vid 16.00! Hade inte trott att jag var så trött. Regnet har avtagit men vi inser att vi aldrig kommer att få sitta på den fina Sonnenterrassen, titta ut över bergen och ta en öl. Vi äter middag: jag tar en flottig Cordon Bleu och får ont i magen. Till Strarzelhaus ära ska säga att de hade en fantastiskt god förrättssallad som man fick som en liten apetizer. Smakade ljuvligt! Har försökt att ta reda på receptet men inte lyckats så bra - verkar i alla fall som att de använder mjölksyrade grönsaker.

Tillbaka till rummet och vi somnar snabbt som ögat!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0